Växtfysiologi - Biologi 2 (100 p)

Landlevande växters största utmaning är att undvika uttorkning och få tillgång till ljus för fotosyntes. Landlevande växter har utvecklats till att leva i både fuktig och torr miljö på land. En växt kan delas in i rot, stam och blad. Ledningsvävnad finns i hela växten och består av xylem och folem. Xylem transporterar främst vatten upp från roten till bladet. Floem transporterar glukos från bladet till roten. Glukos skapas i bladet genom fotosyntes. Omkring ledningsvävnaden finns endodermis som är en vävnad som fungerar som en spärr i rötterna. Enbart närsalter släpps in. Detta ökar partikelkoncentrationen i ledningsvävnaden och drar till sig vatten genom rötterna. Med hjälp av osmos och kapillärkraften kan vatten diffundera in genom porösa celler och föras upp genom stammen. Hos vedartade växter är det vedämne (ligin) som skapar stamina. Bladens klyvöppningar släpper in koldioxid och ut syre samt vatten. Växten kan reglera klyvöppningarnas öppnande och stängning beroenden på möjlighet till fotosyntes och fukt i atmosfären. Två slutceller bildar en klyvöppning. Växtens yttre vävnad består av epidermis och på bladen finns även en kutikula som skyddar mot uttorkning. På bladens undersida finns klyvöppningar som är växtens andningshål. Rötterna utgörs av rothår och attraheras mot fukt. Rotmössan eller meristem utgör rotens tillväxtområde. I växten finns det även grundvävnad. Cortex är en form av grundvävnad som kan lagra stärkelse. Detta sker framförallt i rötterna. Cortex kan också utmed stammen bidra med att bilda bark. Ljus, temperatur, vatten och koldioxid och tillgång på närsalter är viktiga abiotiska faktorer för att en växt ska fungera korrekt. Vissa växter har utvecklats i miljöer som bidragit till att de blivit heterotrofa. Till de heterotrofa växterna hör köttätande växter, parasitiska växter som epifyter, symbiotiska växter och saprofyter. Auxin är ett växthormon som bidrar till att växten rör sig mot ljuset när det gäller stammen och för rötter från ljuset och mot gravitationen. Eten bidrar till att växter snabbare mognar. Innehåll: Växternas evolution Växternas morfologi Rötter Stammen Vedartade växter Bladen Bladens klyvöppningar Ljus Temperatur Koldioxid Vatten Heterotrofa växter Kommunikation mellan växter Sammanfattning