Fjärrvärme 30 000 om året eller bergvärme 200 000 en gång

Trettio tusen kronor om året, varje år, så länge du bor kvar. Eller tvåhundra tusen en gång, och sedan bara el till kompressorn. Det är valet som möter varenda villaägare i tätort med vattenburen värme. Jag har räknat igenom båda på ett hus på etthundrafemtio kvadrat, över tjugo år, med två elprisscenarier. I det här materialet: – fjärrvärmens tre delar: anslutningsavgift, fast del och rörlig del; – prismodellen som gör fjärrvärme svårare att lita på än den ser ut; – bergvärme: borrhål, installation och vad ROT-avdraget gör med summan; – vad elen faktiskt kostar i två scenarier, lågt och högt elpris; – jämförelsen rakt av: hur mycket du sparar per år i vardera fallet; – tjugoårskalkylen, och faktorn som få räknar med: vad som händer med fjärrvärmepriset när grannarna lämnar nätet; – underhåll: fjärrvärme kräver inget av dig, bergvärme service vart femte år; – plats i källaren, borrtillstånd och grannens borrhål; – buller och byggtid vid borrningen; – när fjärrvärme ändå är rätt val trots den högre årskostnaden. Kapitel: 0:00 Varje år eller en gång 0:31 Fjärrvärmens tre delar 2:15 Bergvärme och ROT-avdraget 3:35 Två elprisscenarier 5:40 Faktorn få räknar med 7:05 Underhållet, sida vid sida 7:52 Tre saker utanför kalkylen Skriv i kommentarerna vad du har för uppvärmning och vad den kostade förra året. Materialet är informativt, priserna är ungefärliga och skiljer sig mellan kommuner.