Thorstensons Mekaniska verkstad, Åmål - lägenheten och dess tidstypiska tapeter.

Vi är glada att kunna visa upp familjen Thorstensons lägenhet som är inrymd i C.W Thorstensons Mekaniska Verkstad. 🏠 Familjen bodde i två lägenheter i samma hus som verkstaden, både verkstad och lägenhet är i stort sett bevarade sedan verksamheten grundades 1918. I denna film koncentrerar vi oss på tapeterna i de båda lägenheterna. Tapeter är en del av vårt kulturarv som kan berätta om modets växlingar men även om den sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen i samhället. Tapeter kan också säga något om de människor som en gång valde dem. Under senare delen av 1800-talet var tapetmönstren hos de borgerliga familjerna anpassade för de olika rumstyperna. Exempelvis användes tapeter med ekådring eller murimitation i hallen och i salongen mönster i nyrokoko, gärna textilimiterande. En särskild typ av så kallad gobelängtapet hade mönster med utfyllande blommor med ett väv- och stramaljimiterande tryck i svart. Mönstret var vanligt ända fram till 1930-talet. Familjen Thorstensson verkar ha hängt med i trenderna. I ett av rummen finns just en sådan gobelängtapet med heltäckande lövverk som alltså var typisk från andra halvan av 1910-talet och framåt. I det andra rummet finns en tapet från sent 20-tal tidigt 30-tal som är typisk både i sitt formspråk och färg. Den är tryckt på papper och färgpigmenten är så kallade anilinpigment som gjorde det möjligt att få fram alla färger men de hade en dålig ljusäkthet, vilket man kan se på vissa partier på tapeten hos Thorstensson. Blommönster har genom tiderna alltid varit populärt men under 20-talet tänkte man nytt rent formmässigt kring dessa, nu hade tapeterna blommor av olika sorter på samma stjälk, gärna prydda med ränder eller små geometriska mönster. 📌 Vill du läsa mer om tapeter och dess historia finns böcker i ämnet på ditt bibliotek. • Tapetboken. Papperstapeten i Sverige, Ingela Bodström, Elisabeth Stavenow- Hidemark • Tapetglädje. På väggarna förr och nu, Catharina & David Miller • Tapeter genom tiderna. Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk Tack till Stig Pettersson.